måndag 10 maj 2010

"Kan du skrika lite på mig?"

Det är ungefär så jag brukar fråga när jag vill att min syster yster ska hålla lektion för mig! För något hon är bra på så är det att höras! Hon är förstås oxå helt fenomenal på sånt basic vad gäller ridning! Så även om Robban och Susanne är supertränare så måste man nog nästan ge Mona störst cred för mina framsteg!

Nu kommer hon tycka att jag överdriver, troligtvis kommer hon påpeka hur många mynt som ramlade ner första gången jag red för Susanne. Men hon glömmer bort alla de hundra - tusentals timmar hon tillbringar i olika stall med mig och lärt mig både hur man är bland hästar och som ryttare!! Utan dem hade jag aldrig kunnat ta till mig det Susanne, eller Robban, säger. Och när jag ändå är inne på att hylla min fantastiska syster, så vill jag passa på att påminna henne (och berätta för er alla andra) om de terminer/år hon arbetade gratis för GRK så jag kunde få rida lektion där när jag var yngre!!!

Ja iaf, för att återgå till dagens pass så lyckades jag övertala syster yster att släppa båten för nån timme och kommer med upp och hjälpa mig istället! Och så bra det gick, jag slappnar av så bra när syster är med, kanske för att det är lite av hennes mantra: "Slappna aaaaav!" =)
Idag till och med började vi med en "övning" (som jag tror hon kom på just då) för att jag ska slappna av i armar, nacke och axlar ordentligt. Medan jag red, både under olika rörelser men även då vi bara red rakt fram, skulle jag försöka skaka lite på axlarna. Jag kan säga att jag redan innan är grym på att "shake-it" på dansgolvet, men att ta med det upp på hästryggen?
Ja, det var nån ponnyunge som red förbi med sina föräldrar, och de måste ju verkligen funderat på vad vi höll på med!! Hahahaha!
Men det funkade!! Jättebra!! Och att leka lite på hästryggen, även då man dressyrar på allvar, har hittills varit en bra kombination för mig och Disa i vår utveckling!

2 kommentarer:

  1. Men är det den Mona som jag red för när jag var liten då?! Haha shake it!

    SvaraRadera
  2. Jag slutade 95 eller nåt och då var du liten....tror det var vännen Mattsson.
    Therese, du får sluta göra mig så här generad. Älskar dig syster lille....

    SvaraRadera