Träningspasset igår var inte längre än det brukar va, men ändå så hann vi med så mycket att jag var helt rörig i huvudet efter gårdagens pass.
I galoppen tränade vi först lite på rida i öppna längst långsidorna. Det är i princip något jag bara har gjort när jag ridit för Susanne, och hon har bara haft tid att träna oss med 1-2 månaders mellanrum. Därför är det en övning som inte sitter så bra, men inte heller är så svår då hon inte kräver en perfekt öppna, utan mer vill se en "öppna-tendens".
Därefter fick jag fortsätta att arbeta i galopp, och sen vända över ridbanan (på lämpligt, snällt sätt) och fortsätta i förvänd galopp!! Det är oxå något jag bara gjort en eller några gång tidigare och då mest på "lek". När vi pratade om det gillade Susanne min beskrivning av att vi "leker förvänd galopp". Hon sa att det var rätt tänk och ville att jag ska fortsätta jobba på det tills nästa gång, och öka svårighetsgraden genom att lägga in volter mm.
Till sist, allra sist i passet, när Disa var som mest eftergiven och avslappnad jobbade vi med halvhalter. Det är något jag har haft svårt för, som jag skrivit tidigare, men Susanne, som är bäst(!), lyckades förklara det väldigt enkelt. Typ nåt sånt här: sitt till, tryck till med låren, fortsätt arbeta med resten av kroppen som vanligt (ställ, böj, forma runt innerskänkeln (eller det du håller på med)). Bromsa inte med tygeln! Och på nåt underligt sätt gick varje halvhalt igenom. Vi började i skritt och det bara funka, hela jag var ett solskensleende, sen tog vi några i trav oxå!
Vet inte hur många gånger jag tackade Susanne innan jag gick ut!! Wow vilken känsla, den sitter i än idag!
Nu ska jag kika på min toppfilm en gång till! ;)
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Härligt!
SvaraRadera