Lååång dag, del 2.

Tillbaka! Hunden tillfreds med livet och jag börjar bli trött så det här får nog bli sista för dagen, sen är det godnatt!

Förutom att fundera kring olika ryttares utrustning, som i dagens läge kan gå från blingbling uppifrån och ner, till mest avancerade skydden någonsin (både ryttare och häst), till ingenting alls förutom ett tredelat bett, så har jag även funderat kring olika hoppstilar. Och mer specifikt olika ryttares landnings-stilar. Även på riktigt hög nivå ser man ofta, kanske 50/50??, att ryttaren precis i landningen när stöten kommer fäller ihop sig (vissa tror man ju ska stå på näsan i hästens man). de lyckas antagligen inte parera stöten med musklerna, sen kan man se ryttare (idag på 140 cm höjd, men även på de allra högsta internationella höjderna) som bara vilar lätt i stigbyggel och man kan inte ana att de precis har hoppat ett 2,10 hinder (kunde lika gärna varit 60 cm).
Hur kommer detta sig?

Har några teorier om detta oxå.
1. Lite beroende på hinder, ansats, fart mm hoppar hästen flackt/rakt upp-rakt ner, vilket gör att staten ryttaren måste ta i benen och magen blir olika.
Men det förklarar bara varför vissa ryttare ibland viker sig och ibland inte.
2. Vissa hästar hoppar alltid lite rakt upp- rakt ner, oberoende av hinder, ansats, fart mm.
3. Vissa ryttare har "vant" sig vid den ridstilen. De är medvetna om obalansen i första galoppsprånget efter hindret och anpassar övrig ridning därefter (kan man någonsin vinna en omhoppning då? Jo det är klart men beror det kanske då mer på tur än skicklighet??)

Alltså ovan är bara en trött hjärnas funderingar. Imorgon kanske jag kan ta och studera lite filmklipp på youtube och bli mer klok på vad som ligger bakom. Själv har jag flertalet gånger nästan fått lägga händerna på Disas mankam för att inte ramla ihop över henne!!

Så vad hände efter vi åkt från Målserum?
Jo då var det städdag på GRK. Jag var med när vi bara för nån vecka sen bestämde att det skulle vara det idag. Tror mig minnas att nästan halva styrelsen var där och var med på förslaget, de tom "skällde" på de stackars US-representanterna som var där att de inte gjorde tillräckligt...
Vilka dök upp idag kl 16 då?? Ingen!!! Eller jo, vi var 4 små tappra själar och struntade i söndagsmiddagen hos våra nära och kära och åkte upp till ridskolan!
Var då några av dessa 4 med i styrelsen? Nej, på den frågan är svaret INGEN!! Däremot var 3 med i US-styrelse!

Sen blir det komiskt. En lapp hade lämnats med förslag på vad som behövdes göras (jag skriver förslag för ingen vettig människa kan tro att det som stod på lappen var menat på allvar). Vi hade 2 timmar på oss att i princip fixa till ridskolan till tipptopp (förutom riva och bygga helt nytt stall och ridhus typ).
Men för att ge kred till alla som faktiskt var med så dök det upp några fler söta och snälla personer (som ätit tidig söndagsmiddag) och vid 16.20 var vi ca 10 personer.

Så detta hans med:
- Skotta banan så den är mer jämn inför dressyrtävlingen nästa lördag.
- Borstat av alla stolar på läktaren, sopat hela läktaren.
- Tvättat dörrar in i ridhuset.
- Tvättat alla bokstavsskyltar.
- Lagat alla dressyrstaket.
- Tvättat stora spegeln.
- Spikat fast länsförsäkringarbanderollen som hänger och flaxar så fort det blåster och skrämmer slag på alla hästar.
- Sopat och städat i ryttaregången i ridhuset.
- Städat och plockat iordning lite i hinderförrådet (så våra nya fina dressystaket ska fortsätta vara hela).
(- Om jag glömt nåt nu så ber jag om ursäkt. Alla gjorde ett hästjobb (!!!) och på den korta tid vi hade på oss och på de som var med vart det mycket gjort! Och roligt var det faktiskt oxå, speciellt när vi fick vara lite sura på alla som inte var där!!)

Nu är det godnatt!