Kvällens fodring gick som vanligt utan missöden! Är rätt kul att komma på kvällen, säga "hej hästarna", och sen mötas av ett flertal gnäggningar! De har börjat lära sig vem som är mattant! =)
Brukar åka upp och kika på Robbans sista lektion på onsdagarna, det är en ren dressyrgrupp med ett gäng "tanter" (i ordet inkluderas även de yngre förmågorna och de manliga ryttare som ibland rider)! Det kan vara minst lika lärorikt att sitta vid sidan av en lektion som att själv rida en. Ibland till och med mer lärorikt! När hästen trilskas med en så kanske man inte uppfattar allt, och vid de tillfällena är det mer givande att sitta vid sidan av och tänka sig in i hur man skulle göra själv.
Jag har följt den här gruppen ett tag nu, red själv i den i 1 år, och det är så kul att se hur duktiga de blivit! Och hur de kämpar! Visar verkligen att ridsport är en sport för alla, vilken ålder eller kön man än tillhör, vilken nivå man än är på!
En annan sak jag reflekterat över på sistone är vad lika övningar och lösningar på problem Robban har med eliten (i Sverige och världen). Senast idag läste jag om en som tränade för Anky van Grunsven, och fick hjälp med hörnpasseringarna. Precis samma övning hade Robban idag för 20.00-gruppen! Övningen, både Ankys och Robbans, gick i princip ut på att tänka "skänkelvikning" alt "flytta undan inre skänkel" genom hörnet.
Första gången jag la märke till det var när jag hade sett ett avsnitt på svtplay.se av Ponnyakuten, kommer inte ihåg exakt vad det var men det var nåt som Maria Gretzer pratade om i ett av avsnitten.
Man har det lite lyxigt, med en sådan tränare att fråga om saker på nästan daglig basis! =)
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Robban är faktiskt lite underskattad vill jag påstå! Han är otroligt duktig.
SvaraRaderaRed i den där gruppen ett tag med ju. :P Och jag älskar att sitta på läktaren och kolla träningar!