Att rycka manen på Disa kan inte beskrivas som ett nöje. Hon gillar det verkligen inte och står mest och ruskar på hals och huvud. Vilket så klart lett till att jag inte ansträngt mig för att hon ska ha så fin, kort man som en riktig dressyrhäst "ska" ha.
Men nu under den här hältan har jag kunnat ta mig tid att bara vara med henne, och den införskaffade trimkniven har åkt fram några gånger. Inte ens den har hon gillat tidigare.
Men så hände helt plötsligt nåt häromdagen, hon började stå still. Jag har slutat binda upp henne, det är "fusk" på nåt sätt. Och så får hon större frihet att gå undan. Men det gjorde hon inte!!
Så klart är jag ju jätteförsiktig, tar hemskt små tag. Men hon stod still och lät mig gå över manen flera gånger fram och tillbaka! <3
Så nu börjar den se lite mer hyfsad ut, men det lär ta ett tag att korta den så mycket att den blir "enligt standard"! =)
Dagens
+ Att få ställa tillbaka klockan!
- När kommunikationen inte fungerar utan bara leder till missförstånd...
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar