Hoppning blev det iaf!

Igår lyckades jag kravla mig upp på hästryggen, och det kanske var bland den bästa medicinen. Man kan inte rida och tänka på annat...


Det var som vanligt hoppning för Robban, men tyvärr den sista för terminen. Och som vi avslutade! Fick följande kommentar efteråt av Robban:
"Vet du vad jag sett er göra för första gången?? Du red FÖR mycket framåt!!"
Med det menade han att vi vid en linje på 5 galoppsprång höll på att gå på 4 (det blev 4,5 innan hon hoppade av).

Hela hoppningen gick kanon, känner att jag som ryttare har ett bättre flyt och tänk sedan lektionen där vi tränade galoppfattningar. Och det verkade Robban oxå tycka! =)

(Går-)dagens:
+ Ridning, som balsam för själen!
- Hästar som inte vill gå ut i hagen och hästar som går ut i fel hage (och som är svårfångade)!