Oj då!

Hade verkligen inte tänkt att mitt förra inlägg angående Disas bakgrund skulle få några stora reaktioner... Men hoppsan, jag hade fel!

Jag var bara tvungen att skriva ner känslor som jag burit på en tid och som jag verkligen fick bekräftade när vi var till tandläkaren. Han både visade och lät mig känna på olika skador Disa har i munnen som uppstått av felaktigt använda bett, felaktiga bett och hur hon hanterat detta.

Det är ingen specifik person som är utpekad, det ovan beskrivet har hänt någon gång under de 13 år jag inte hade henne. Hos vem eller när spekulerar jag inte i. Utan jag konstaterade enbart att jag nu vet att hon har det bra! Jag har väldigt kunniga person i min närhet som jag både kan fråga och som jag vet säger till om nåt inte är bra!

Så, nog om det!

Idag red jag för första gången på 1,5 vecka. Hade tänkt skritta i torsdags, men det blev inte så... Var upptagen... Och det är inte mycket som får mig att prioritera ner min häst... hihihihi! (Jaja, Cilla jag vet att du sitter och ler nu! ;)
Igår hade jag verkligen ingen ork och en dag till gör ju som inget. Men idag var det dags och jag passade på att skritta med Ninni. Disa kändes lite hängig och det nya bettet var nog lite av en överraskning tror jag. Men ganska så snabbt verkade hon vänja sig.

Det blev en tur runt Lyckan och så, och när vi skritta ner så använde Ninni Odyne som mordvapen! Hon klev på en orm! Bläää! (som tur var bara en snok). Jag är jätteglad att inte Disa såg den för förra gången vi såg en orm blev hon ju verkligen jätterädd (vilket är bra, hon ska akta sig för ormar)!

Dagens
+ Precis lagom varma och soliga höstdagar!
- Att jobba på helger...